mexivillan

Tusen tack ni fantastiska bloggvänner för allt pepp och fina ord om mitt beslut att vända blad och flytta till ett mera lättskött boende. Ni kan aldrig tro vad det betyder att höra att jag tänker rätt! För fy vad jag velar ibland och tycker att jag förhastat mej... 

Har ni lust att se lite mera vad som händer, kika in på Instagramkontot @mexi.villan

Stor varm KRAM!

Annica

 

sommaren rullar på

Sommaren rullar på, och jag har varit så dålig på att uppdatera på bloggen. Det kan ju vara så att det hänt så mycket att jag inte haft tid, i så fall är det ju bara gott.

En dag blev jag kidnappad av mina bästa vänner för en hel dag fylld av överraskningar. Vilken fantastisk dag det blev, tänk att jag klarade det med mitt stora kontrollbehov... ;)

Pionerna har jag njutit färdigt av för denna sommar. Det gick på några få dagar i sommarvärmen. Underbart är kort. 

Idag är det en dag som jag ska njuta av från morgon till kväll...

Det är nämligen dags för mej att stiga in i den aktningsvärda åldern av 60 år!

Jag har haft en förfärlig åldersnoja, som säkert beror på att min kära bara fick uppleva 62 födelsedagar. 

Men idag är jag glad och ska fira stort med hela familjen och bo flott på hotell dagen till ära!

Bilder kommer!

KRAAAM!

naturenergi

Vår bästa tid är nu, men detta år känns det inte så där sprudlande underbart med naturens under. Hela tiden finns oron över sjukdom, hosta, nysningar, närhet och avstånd. Råkar en person hosta till så reagerar man omedelbart med både rädsla och ilska. (kanske hen borde stannat hemma...)

Men en härlig skogspromenad efter jobbet, rensar både hjärna och oro. Jag är så glad över att bo på landet och bara ta ett steg ut så är jag i skogen med vitsippor och blåsippor så långt ögat når.

Påskhelgen blev lite ensam, men på påskaftonen träffades vi utomhus och grillade korv, gräddade våfflor och hade lite påsktävlingar i all sin enkelhet. Denna påsk kommer vi nog alltid att minnas som Corona-påsken...

Ha en fin helg vänner!

Kram torpmormor

Påskkänslor

Är påskledig nu och det känns faktiskt ganska bra trots oro över Corona och ledsamhet över att inte få umgås med nära och kära.

Jag hittade två fina gardinlängder i tyget "Kukka" av Marjatta Metsovaara i min loppistyghög och den ena fick bli en påskduk. Det blev riktigt glatt och påskigt i köket.

Thomas tyckte det blev rysligt mysigt med bordsfilt under och allt... riktigt mjukt och skönt...

I växthuset växer det och frodas. Det är underbart att kolla varje kväll om plantorna vuxit några centimeter. :)

Idag skulle min man fylla 64 år... det känns märkligt. Femton månader har gått och jag fattar inte hur jag har överlevt detta. Är förvånad över den styrka en människa innehar. Tänk att livet fortsätter trots att allt vänts upp och ner. Sorgen kommer alltid att finnas, den känns mildare men oj vad den känns.

En stor PÅSK-KRAM till Er alla!

Torpmormor

försöka att se ljusglimtar

En dag i taget får en ta i dessa tider. Vi har vår secondhandbutik och café öppen, så jag jobbar på som vanligt. Eftersom det är en social verksamhet där många med olika funktionsvariationer/situationer är i arbetsrehabilitering/träning så känner vi att stänga vore förödande för dessa personer. Vi har öppet så länge myndigheterna tillåter och är såklart extra noga med att följa alla smittskyddsrekommendationer. 

Ute på verandan har jag fuskstädat och plockat in ett påskris, det får duga som påskfix.

Utomhus blommar krokusen för fullt och struntar totalt i Coronaviruset!

Det känns lite tråkigt att kanske inte kunna träffa familjen i påsk, men jag håller tummarna för att vi håller oss friska och iallafall kan ses utomhus över en grillkorv! ;)

tråkigt i köket

Att laga mat till mej själv har blivit jobbig, men egentligen en bagatell i sammanhanget. Att komma hem från jobbet en fredagskväll och känna glädjen av lite fredagsmys, det finns inte längre. Jag försöker komma på nya rutiner, men det är svårt trots att det nu gått över ett år sedan jag blev ensam.

I fredags köpte jag en färdig pizzabotten och klämde ut halva degen i en pajform. All fyllning höll sig kvar på pizzan och den gick lätt att ta ur och dela i så många bitar jag orkade äta... Enkelt, snabbt och gott när man är riktigt hungrig... För hur kul är det att äta en tallrik yoghurt till fredagsmys... ;)

Idag är jag ledig, solen skiner och jag ska ge mej ut på en liten skogspromenad och se om jag hittar lite björkris. Men först; EN TALLRIK YOGHURT! :) 

Allt gott!

torpmormor

God fortsättning!

Julen kom och gick. Den blev fin och kändes alldeles "vanlig" trots att en person saknades enormt. Jag är glad att vi inte gjorde något drastiskt som att åka till Thailand eller något dylikt. DÅ hade det blivit konstigt och annorlunda...

Mycket tid till eftertanke och minnen. Skönt att ha tid att sitta och prata inpå nattkröken.

Flera besök i sonen och svärdotterns nya sommarstuga, som de är i full fejd med att renovera och piffa till. Kul med lite utflykter och tack o lov för snöfria vägar!

Nyåret firades in mycket lugnt i soffhörnet hemma hos ena dottern. :)

Jag har jobbat vissa mellandagar vilket är ganska skönt. Men denna vecka har jag haft ett av barnbarnen boende här i väntan på att skolan skulle börja igen. Mysiga dagar!

Så julen med alla sina helger blev jättefina. MEN igår åkte jag på ett ryggskott som inte är att leka med. Nu går jag här hemma och vankar... preppar med smärtstillande och försöker hitta bekväma smärtfria sitt och ligglägen. Jaja, det går över, det vet jag, trots att det är nog så jobbigt innan det vänder. Ska försöka glädjas åt en kropp som fungerar då denna pärs är över!

Stor KRAM och GOD fortsättning på 2020!

Torpmormor

God Jul

Nu önskar jag Er en riktigt God Jul, ni fina bloggläsare som kommenterar så fint. Vilka underbara vänner ni är som man aldrig har träffat, men känner sådant stöd och värme ifrån under detta tunga år av sorg. Stort VARMT TACK till Er alla och en riktigt skön julhelg!

Nu ställer jag undan datorn och inväntar barn och barnbarn som fyller huset hela julhelgen. 

Kram torpmormor

lite höstfeeling

Höstkänslan infinner sig så sakteliga. Växtligheten i växthuset har stannat av och jag har kastat några tomatplantor som hade tackat för sig. Det känns skönt på ett sätt att allt lugnar ner sig i trädgården. Mera tid att kura ihop sig i soffan efter jobbet...hihi

Äppelkakornas tid är här, och den tiden är ju njutbar!

Att det gått över åtta månader sedan min man gick bort är svårt att fatta. Dagar och veckor rullar på, och jag är glad att jag har ett jobb som ger mej energi och glädje. Fasar lite för juletiden som närmar sig, det var ju då det hände... Men, konstigt nog så klarar man det mesta. 

Kram torpmormor 

slut på festandet

Midsommarhelgen blev lugn och skön. Döttrarna med familjer firade med mej här hemma. Småflickorna fixade 5-kamp och vi andra hjälptes åt att fixa och ordna med allt, så det var väldigt gesvint på alla sätt.

Mycket mumsande blir det ju förstås, men så ska det väl vara för det är ju bara midsommar en gång om året! Midsommartårtan fylld med hemkokt rabarber- och jordgubbssylt blev en hit, och den var nästan ännu godare dagen efter...

På annandagen for vi till kyrkan i grannbyn, där sonen och hans band hade konsert på kvällen. Fint på något sätt att höra dem i en kyrka då de annars mest brukar spela i pubmiljö. Fint påannonserade blev de också; "Lokala rockgruppen Cabinets spelar modern popmusik med blinkningar till både The Beatles och Bob Dylan"

En lite vemodig midsommarhelg blev det ju när en person fattas oss. Tänk att det är första midsommaren sedan 1976 som jag firar utan honom. Då var jag 16 år och rysligt nykär, vi tältade och blev nästan helt uppätna av mygg. Sen blev vi bortkörda av markägaren tidigt på morgonen... Oj, vad det känns länge sedan, men ändå färskt i minnet.

KRAM

torpmormor

försommarfägring

Det är svårt att vara ledsen när det är så galet vackert ute i naturen! Jag känner enorm tacksamhet över livet, då jag nu vet hur skört det är. Jag känner även en enorm sorg över att min bästa vän i vått och torrt inte får uppleva detta mera...

Men jag pysslar i trädgården, klipper gräs och planterar som aldrig förr. Det ger energi och kraft.

De första liljekonvaljerna har slagit ut! Väninnan och jag har bråda tider nu, det blir plockning var och varannan kväll... Det gäller att hinna njuta av fägringen! :)

Ha en fortsatt fin vecka!

Kram

torpmormor

trädkramare

Ja, sommaren i april verkar vara ett minne blott. Men det är väl detta som är normaltemperatur i början av maj. Fast det var ju väldans gött med lite aprilsommar... ;)

Fick höra av en vän att man ska krama gamla ekar så får man styrka och kraft av dem. Jag nöjde mej med att fota, tyckte det gav kraft också. Men nästa gång jag kommer till "gammeleken" ska jag nog ge hen en kram!

En liten biltur tog oss (mej och en väninna) till Dalälven. Vatten ger också kraft, dock något mera svårkramat. Men vackert och avstressande.

Idag blev det tävlingsdebut för barnbarnet och hennes fina Bibbi. Två starter, varav den ena felfri, var ju jättekul! Mormor fick det ärofyllda jobbet som markserviceperson. 

Bildbevis! :)

Kram och trevlig lördagskväll!

torpmormor

livet efter dej

Katten och jag stylar om i sovrummet och försöker se framåt så gott det går. Den gamla dubbelsängen kändes så sorglig och gjorde mej påmind hela tiden om hur halv jag känner mej. Nu har jag köpt en fin ny 140-säng som passar mej och katten perfekt.

Gardinuppfållning in process...men det duger gott utan ett tag till tills orken kommer...

Igår var det mannens födelsedag och jag tände lyktor på verkstadsbron. Det är där jag känner hans närvaro i varje skruv, mutter och pinal. Alla dagar är sorgliga, men de speciella dagarna är extra svåra såklart. Det går ju, det fungerar. Folk säger att jag är stark, men vad har jag att välja på!? Livet måste ju gå vidare. Vi är en stor varm familj som tar hand om varandra och förstår alla konstiga tankar och känslor som dyker upp. Det ger styrka! <3

Det är mycket sorg och känslor här på bloggen nu, detta är en liten ventil att skriva av mej lite. Läs om ni vill och strunta i det annars om det känns trist att läsa om sorg och ledsamheter.

KRAM till Er alla fina!

tro och hopp

Himlen är blå och snön minskar på gården och åkrarna för varje dag. Tomatplantorna står nu i "bubbelplastväxthuset" med frostvakten i om nätterna. De verkar trivas finfint och knubbar på sig för varje dag. Det finns hopp. Både för själ och växtlighet.

Trevlig lördag

torpmormor

nya vanor

När livssituationen blir en annan så gäller det att skaffa nya vanor. Att äta ensam tex känns ju så himla sorgligt. Men nu sitter jag med datorn som sällskap och det går ju faktiskt riktigt bra. Jag bloggar, kollar på kläder, resor, recept. Jag tycker liksom att datorn känns lite mera rejäl som sällskap än mobilen... ;) 

Kram

torpmormor

att be om hjälp

Något jag alltid har haft svårt för, är att be om hjälp. Det känns bra att "klara sig själv", och kanske är det att känna ett litet misslyckande när man inser att hjälp behövs. Jag ska bli bättre på att be om hjälp nu. Jag behöver hjälp ibland, det är bara att inse det. Det känns ju bra att hjälpa andra, så det är klart att jag ska ge mina barn och vänner denna glädje att få hjälpa... ;) hihi

Så idag har svärsonen och dottern hjälpt mej att montera mitt lilla "bubble room" inne i växthuset. Det visade sig vara större än jag trott, så det blir till att riva spektaklet lite senare i vår för att ge plats för tomaterna... Men tills dess ska pellisar och plantor få njuta av ljus och värme därinne.

Sorgen och saknaden river i mej. Vissa dagar mera och vissa dagar mindre. Han hjälpte mej alltid med mina ibland så tokiga projekt. Allt fixade han. Jag stod för idéerna och han slutförde det hela. Så det känns extra viktigt att odla i växthuset som han fixade åt mej förra våren.

Att mumsa tomater och tänka på han som var den allra bästa, det känns gott, men så oerhört sorgligt.

Kram

torpmormor

vädergudarna hör visst dåligt...

Nu vet en snart inte var en ska lägga alla snöhögar. Gångarna blir smalare och kanterna så höga att kattstackarn får stå på bakbenen för att se över. :)

Har dealat till mej lite extra röjning på parkering och vid carporten utav snöplogen, men resten får man allt handskotta. Det känns såå himla sorgligt och ovant att inte ha en stark man som skottar och kör fyrhjulingen med plogblad om kvällarna efter jobbet... Men hjälp får jag och jag måste även bli duktigare på att be om den. ;) 

Igår for vi på födelsedagskalas mellan snöskottningarna. Det var barnbarnet Lilly som fyllt 12 år och titta vilken underbar tårta hon bjöd på!

Både vacker OCH god!

Kram från

torpmormor

februari

Äntligen februari!

 Låt det gå fort nu och snälla vädergudar; DET RÄCKER MED SNÖ!

Längtar efter ljuset som lindrar trötta och ledsna själar. Men, lullar vi på i ullstrumporna några veckor till så står det snart en vitsippsbukett på köksbordet igen! :)

Kram

torpmormor

ett steg i taget

Jag kände mej lite morsk föra veckan. Besökte jobbet tre dagar och hann göra en omskyltning i entrén. Men denna vecka föll jag pladask och har inte alls samma ork. Att handla hem lite mat blir dagen stora projekt. Tänk, det som jag gjorde på hemvägen utan att tänka på tidigare. Men, en liten sväng in till jobbet gjorde jag allt! Duktig Annica! (klapp på axeln) Att socialisera är nog viktigt, annars är det nog lätt att isolera sig helt i hemmets trygga vrår.

Kram från torpmormor

dagarna går

Dagarna går och jag tar tag i praktiska saker, det är massor av pappersarbete förstås. Är man lite av en kontrollperson, så det är nog bra för fortsättningen att bli insatt i allt. Helt plötsligt står jag som ägare av sex fordon och ALLT annat som nu ska flyttas över i mitt namn.

Barnen med familjer kommer på helgerna, vi lagar mat, skrattar, gråter och intalar oss att allt kommer att bli som vanligt. Någon gång. När vet vi inte. Men det kommer.

Hemlagad tortellini går ju inte av för hackor! ;)

Kram Torpmormor