Jag kände mej lite morsk föra veckan. Besökte jobbet tre dagar och hann göra en omskyltning i entrén. Men denna vecka föll jag pladask och har inte alls samma ork. Att handla hem lite mat blir dagen stora projekt. Tänk, det som jag gjorde på hemvägen utan att tänka på tidigare. Men, en liten sväng in till jobbet gjorde jag allt! Duktig Annica! (klapp på axeln) Att socialisera är nog viktigt, annars är det nog lätt att isolera sig helt i hemmets trygga vrår.
Kram från torpmormor
Min kära fina vän ��❤️�� Du är verkligen klok som en �� och ofta stark som en �� men kom också ihåg att det är ok att ibland känna sig som en liten liten �� Puss & Kram från Wickan
SvaraRaderaSer att du börjat skriva lite här igen, såg det på Instagram så jag tittar in här.
SvaraRaderaJag har inte varit så flitig på bloggen på sistone.
Ibland funderar jag på att lägga ner den men ibland känns det bra att kunna skriva av sig lite.
Det är så tragisk det som hänt, att du mist din man.
62 år är ju på tok för tidigt!
Förstår att livet blivit annorlunda på många sätt!
Inte minst blir man så mycket mera medveten om bur skört livet är.
Bra att du tar tag i jobbet i små portioner, bra nog att ens komma sig iväg!
Varma kramar
Maria
Tack fina Du för snälla ord.
RaderaKramar tillbaka <3
Min kära fina vän <3 Du är verkligen klok som en bok och ofta stark som en oxe men kom också ihåg att det är ok att ibland känna sig som en liten liten myra! Puss & Kram från Wickan
SvaraRaderaKram snälla fina Wickan! <3
RaderaPuss från
Annica
Myrsteg framåt... styrkekram till dig!
SvaraRaderaEva-Mari
Tack snällaste Du!
RaderaKram Annica