Något jag alltid har haft svårt för, är att be om hjälp. Det känns bra att "klara sig själv", och kanske är det att känna ett litet misslyckande när man inser att hjälp behövs. Jag ska bli bättre på att be om hjälp nu. Jag behöver hjälp ibland, det är bara att inse det. Det känns ju bra att hjälpa andra, så det är klart att jag ska ge mina barn och vänner denna glädje att få hjälpa... ;) hihi
Så idag har svärsonen och dottern hjälpt mej att montera mitt lilla "bubble room" inne i växthuset. Det visade sig vara större än jag trott, så det blir till att riva spektaklet lite senare i vår för att ge plats för tomaterna... Men tills dess ska pellisar och plantor få njuta av ljus och värme därinne.
Sorgen och saknaden river i mej. Vissa dagar mera och vissa dagar mindre. Han hjälpte mej alltid med mina ibland så tokiga projekt. Allt fixade han. Jag stod för idéerna och han slutförde det hela. Så det känns extra viktigt att odla i växthuset som han fixade åt mej förra våren.
Att mumsa tomater och tänka på han som var den allra bästa, det känns gott, men så oerhört sorgligt.
Kram
torpmormor
Åååå vad jag känner igen mig i det du skriver om "kan själv".
SvaraRaderaJag har så fruktansvärt svårt för det där med att ta emot hjälp och inte minst att be om hjälp! Varje gång kroppen krånglar och jag tvingas ta emot hjälp så plågas jag nog så mycket av det som själva värken.
Nu har jag min gubbe kvar som hjälper mig mycket
Jag känner så mycket med dig! Förstår att det känns tufft många gånger och att sorgen och saknaden river i dig! Det måste kännas så tomt! Men vad fint tänkt att du ändå tar tag i det där med växthus och tomater! Och härligt att du känner att det är ok att ta emot hjälp! De hjälper säkert med glädje! Stor kram / Maria
Tack snälla rara du för fina ord och pepp. Tänk att vi människor klarar mera än vad vi tror. Dagarna går och nästa vecka ska jag försöka börja jobba igen!
RaderaStor Kram
Annica
Jag känner också igen mej här, så svårt att be om hjälp. Skönt ändå att du fick hjälpen och så fint det blir med ditt bubbelrum.
SvaraRaderaDet måste verkligen kännas tomt efter din partner. Vilken hemsk saknad det måste vara.
Kram
Lisa
Jag ska och måste bli duktigare på att be om hjälp nu.
RaderaDet är en enorm tomhet och saknaden är stor, men konstigt nog så går dagarna och nästa vecka ska jag försöka börja jobba igen.
Kram
Annica
Det sitter långt inne det där med att be om hjälp. Själv ställer man ju upp så långt det går utan att desto mer tänka på det. Så är det ju. Men fint då det funkkar!
SvaraRaderaFörstår att du har det jobbigt, då jag läste tillbaka.
kram
Tack snälla!
RaderaJag ska bli duktigare på att be om hjälp, det är jag nödd och tvungen till nu...
Kram
Annica
Tankarn går till dig i din sorgprocess. Det måste göra fruktansvärt ont. Men mitt råd till dig är att gråt ut när tårarna vill komma. Tänk på allt fint han har gjort för dig och för er.
SvaraRaderaDet är riktigt trevligt att följa dig och speciellt när vi kommer från samma län.
Ditt fantastisk fina ställe gör mig avundsjuk. Så du ska veta att det glädjen mig att få se dina fina bilder och alla inlägg.
Kram Marie