Jag har köpt ett hus!
En liten enplansvilla i mexitegel från 1966, helt orustad och i originalskick.
Allt gick så fort så jag fattar inte vad jag gjort. Det är för tungt med all mina små hus här hemma som ska skötas om. Trädgården är stor och kräver mycket och att jag hela tiden går med en sorgeklump i magen över att "han fattas" här hemma. Det känns som att det behövs en förändring.
I den nya villan, som ligger i det lilla samhället här bredvid, är det full rulle med rustning nu. Min bror sköter det hela, och jag tror det kommer att bli kanonbra. Jag sparar en del av 60-talet men moderniserar det mesta i rätt stil så det harmonierar.
Det är såå himla roligt och inspirerande!
Flytten kommer inte ske än på ett bra tag, jag måste få ta det lugnt, för det här handlar ju om att flytta från ett helt liv. Jag var bara 19 år då vi köpte "mormorstorp" som vi byggt ut och renoverat allt eftersom familjen växt.
Det är ingen fara då hela släkten består av målare, snickare och golvläggare... ;)
Pappsen, nyss fyllda 80, briljerar och ser till att den gamla teakytterdörren från 60-talet blir som ny igen!
Bilder kommer!!
Kram från Torpmormor!
Så roligt för dig! Att få ta de goda minnena med sig och starta ett nytt liv på en annan plats där livet blir enklare är en gåva. Att inse att allt har sin tid. Önskar dig all lycka till.
SvaraRaderaKramar från Eva-Mari
Grattis! Det kommer att bli toppenfint! Modigt av Dig tycker jag att göra den stora förändringen. Men också så klokt. Lycka till med allt! Ser fram emot att följa nya huset.
SvaraRaderaKram Annika
Men jisses så spännande! Du börjar ju ett nytt liv kan man ju säja, och med all rätt. Detta är säkert förankrat sedan länge. Blandade känslor så klart efter ett helt liv i mormorstorpet! Oj, så spännande och så rätt du gör, med lite bekvämare liv.
SvaraRaderaGrattis till huset och lycka till! Hoppas att vi får följa dej lite här!
Kramar
Lisa
GRATTIS TILL HUSKÖPET. Det kommer bli det bästa du ha gjort...efter ett tag när du har kommit i ordning. Mormorstorpet är fin - men som du säger allt måste vårdas, hus och tomt. Samt du känner ju att ”han saknas”. Du gör helt rätt. Lycka till.
SvaraRaderaKram ❤️